Karin

Nåt har hänt med datorn, det går inte att klicka där uppe till vänster på bakåtpilen.
Det händer ingenting!
Däremot går det att trycka på suddaknappen på tangentbordet då fungerar det som det ska och den hoppar bakåt till föregående sida.


Sen när man ska gå in på en internetsida man varit in på förr, så kommer det ju upp i den den rullistan där vars man skriver www.... men när jag klickar på den sidan jag vill in på så händer ingenting då heller.
Skriver jag däremot www.karint.blogg.se kommer jag in på sidan.

Svinirri det oxå.



Det var dataviruset det, om nån har tips på vad som är fel, får ni gärna komma med det:)
Nu över till dom mänskliga virusen.

Vi åkte till Lycksele igår, vi for på morgonen så vi var där lagom till lunch, som intogs på frasses.
Sen åkte vi på Dollarstore, en rolig och billig affär och handlade lite.
Sen åkte vi och handlade middag.
Grillat blev det.
Det var storm ute! Men tillslut blev det sån fjutt i grillen så köttet blev klart iaf.

Kvällen spelade vi lite sällskapsspel å satt å snackade bara, mysigt!
Sen där vid halv ett gick vi och la oss.
(Agnes sov i sin vagn på kvällen)

Strax innan 6 vaknar hon och hostar så mkt så hon spyr ner hela mig å sig och sängen.
Tre gånger ungefär.
Men tillslut somnade hon om och sov ända till halv tio.
Stackaren, hon snorar och hostar jättemycket nu.

Även min näsa är som en kran nu, alternativt helt täppt.

Imorgon skulle vi ha varit på mammalunch hos Linn, men vi har skickat idag och ställt in för våran del, Agnes är ju pigg och glad och sånt men bäst att hålla sig undan så vi inte smittar ner alla andra barn.


På Tisdag hade jag å Agnes tänkt hänga med Johan till Umeå och hälsa på världens bästa Julia.
Men det får vi oxå ställa in.

Värsta roliga veckan blev värsta tråkiga.

Nåå vi får försöka hitta på annat roligt.
Åka på Ica Maxi och handla tex.

Men nog är det små problem med lite datorvirus och lite förkyldningar.

En väldigt god vän ringde till mig idag, hon har ett barn som är någon vecka äldre än Agnes och hon har blivit allvarligt sjuk för några veckor sen, jag hade inte hört något på ett par veckor men idag hörde hon äntligen av sig.
Och det om genomgår nu och kommer måsta genomgå den närmsta tiden är sånt som ingen förälder vill vara med om.
Det är verkligen en känsla av maktlöshet, jag önskar det fanns något jag kunde göra för att underlätta tillvaron för dom, men man kan inte annat än hoppas att allt ska gå bra. <3


Nu ska jag hoppa under täcket och kramas extra mycket med Agnes.


Heipa